Sare sozialen analisia erakundeetanauzo-elkarte sareen azterketa

  1. Ángel Belzunegui
  2. David Dueñas
  3. Eguzki Urteaga
Revista:
Inguruak: Soziologia eta zientzia politikoaren euskal aldizkaria = Revista vasca de sociología y ciencia política

ISSN: 0214-7912

Año de publicación: 2018

Número: 64

Páginas: 89-110

Tipo: Artículo

DOI: 10.18543/INGURUAK-64-2018-ART05 DIALNET GOOGLE SCHOLAR lock_openAcceso abierto editor

Otras publicaciones en: Inguruak: Soziologia eta zientzia politikoaren euskal aldizkaria = Revista vasca de sociología y ciencia política

Resumen

Artikulu honek sare sozialen analisia (SSA) erakundeei aplikatzea proposatzen du kasu bat aztertuz. Lehenik, sareen analisia erakundeen testuinguruan aplikatzeko proposamen teoriko-praktiko aurkeztuko da, ondoren, Tarragona hiriko auzo-elkarteen sarea jorratzeko. Proposamen honek erakutsi nahi du zein izan daiteken sareen analisiaren interesa erakundetze fenomenoak ulertzeko. SSAk modelo analitiko meso-soziologiko bat proposatzen du non egitura eta erakunde-barruko harremanak jorratzen diren. Hori dela eta, erakunde bakoitzaren ezaugarri propioei, harreman-sarean betetzen duen kokapena gehitu behar zaio. SSAk, erakundeen arteko harremanen ulermenean sakontzea ahalbidetzen du egiturazko informazioa emanez. Azalpen teorikoa sendotzeko, kasu praktiko bat aztertuko da, alegia, Tarragonako auzo-elkarteen arteko barne eta kanpo harremanak. Kasu zehatz honetan, auzo-elkarteen borondatea eragin politikoa edukitzeko sare sozialen analisiaren aplikapenerako funtsezkoa bilakatzen da, zeren egitura mailaren azalpen gaitasunak informazio gehigarria ematen du ulertzeko nola elkarte horiek erakunde bezala dabiltzan, beraien jarrera, ekintza eta helburuetan eragina edukiz.

Referencias bibliográficas

  • Agneessens, F. eta Wittek, R. (2012). Where do intra-organizational advice relations come from? The role of informal status and social capital in social exchange. Social Networks, vol. 34, n° 3, pp. 333-345. DOI: 10.1016/j.socnet.2011.04.002
  • Aldrich, H.E. eta Marsden, P.V. (1988). Environments and organizations. En Smelser, N.J. (eds.), Handbook of Sociology (pp.361-392). Beverly Hills: Sage.
  • Arquilla, J. eta Rondfeldt, D. (2001). Networks and Netwars, the Future of Terror, Crime and Militancy. Santa Monica: Rand Corporation.
  • Barley, S.R., Freeman, J. eta Hybels, R.C. (1992). Strategic alliances in commercial biotechnology. En Noria, N. eta Eccles, R. (eds.), Networks and organizations (311-347). Boston: Harvard University Press.
  • Barrer, W.E. (1992). The network organization in theory and practice. En Noria, N. eta Eccles, R. (eds.), Networks and organizations (pp. 397-429). Cambridge: Harvard Business School Press.
  • Beck, P.A. (2002). The Social Calculus of Voting: Interpersonal, Media and Organizational Influences on Presidential Choices. American Political Science Review, n.º 96, pp. 57- 74. DOI: https://doi.org/10.1017/S0003055402004239
  • Belzunegui, A., Dueñas, D., Maza, G. eta Pujadas, J.J. (2010). Associacionisme i Participació Ciudadana al municipi de Tarragona. Tarragona: Ajuntament de Tarragona.
  • Belzunegui, A., Brunet, I. eta Pastor, I. (2012). El diseño de Análisis Cualitativo Multinivel: una aplicación pràctica para el anàlisis de entrevistas. Empiria. Revista de Metodología de Ciencias Sociales, vol. 23, pp. 15-44. DOI: https://doi.org/10.5944/empiria. 24.2012.841
  • Blasche, S., Schoeneborn, D. eta Seidl, D. (2012). Organizations as Networks of Communication Episodes: Turning the Network Perspective Inside Out. Organization Studies, vol. 33, n.° 7, pp. 879-906. DOI: https://doi.org/10.1177/0170840612443459
  • Brass, D.J. (1992). Power in organizations: a social network perspective. En Moore, G. eta Whitt, H.A. (eds.), Research in politics and society (pp. 295-323). Tokio: Greenwich JAI Press.
  • Brunet, I., Belzunegui, A. eta Pastor, I. (2011). Sociología de las Organizaciones. Madrid: Editorial Universitas.
  • Buró, R.S. eta Ronchi, D. (1990). Contested control in a large manufacturing plant. En Weesie, J. eta Flap, H. (eds.), Social networks through time (pp. 121-157). Utrecht: ISOR.
  • Burt, R.S. eta Talmud, I. (1993). Market niche. Social Networks, n.º 15, pp. 133-149.
  • Castells, M. (2009). Comunicación y poder. Madrid: Alianza Editorial.
  • Christakis, N.A. eta Fowler, J.H. (2010). Conectados. Madrid: Taurus.
  • Csaba, Z.L. eta Pál, J. (2010). How negative networks are forming and changing in time? Theoretical overview and empirical analysis in two high-school classes. Review of sociology, vol. 20, n.° 2, pp. 69-95.
  • DiMaggio, P.J. eta Powell, W. (1983). The iron cage revisited: institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, n.° 48, pp. 147-160.
  • Dueñas-Cid, D. (2015). El Camp d’Acció Estratègic Veïnal de la ciutat de Tarragona: Organitzacions, Lideratges i Xarxes (Tesis Doctoral). Tarragona: Universitat Rovira i Virgili.
  • Fligstein, N. (2011). Towards a General Theory of Strategic Action Fields. Sociological Theory, vol. 29, n.º 1, pp. 1-26. DOI: https://doi.org/10.1111/j.1467-9558.2010.01385.x
  • Flores, R., Koster, M., Lindler, I. eta Molina, E. (2012). Networks and collective action.Social Networks, vol. 34, n.° 4, pp. 570-584. DOI: https://doi.org/10.1016/j.socnet.2012.06.003
  • Giner, S. (2002). Diccionario de Sociología. Madrid: Alianza Editorial.
  • Granovetter, M. (1973). The strength of weak ties. American journal of sociology, vol. 78, n.° 6, pp. 1360-1380.
  • Haider, F. (1958). The psychology of interpersonal relations. New York: Wiley.
  • Ibarra, H. (1992). Homophily and differential returns: sex differences in network structure and access in an advertising firm. Administrative science quarterly, vol. 37, pp. 422- 447.
  • Ibarra, H. (1993). Personal networks of women and minorities in management: a conceptual framework. Academy of management review, vol. 18, pp. 56-87.
  • Juris, J.S. (2008). Networking Futures, the Movements against Corporate Globalization. Durham: Duke University Press.
  • Kahler, M. (2017). Networked Politics: Agency, Power and Governance. New York: Cornell University Press.
  • Kearns, M., Suri, S. eta Monfort, N. (2003). An experimental Study of the Coloring Problem on Human Subject Networks. Science, vol. 313, n.° 5788, pp. 824-827. DOI: 10.1126/science.1127207
  • Labianca, G., Brass, D. eta Gray, B. (1998). Social networks and perceptions of intergroup conflict: The role of negative relationship and third parties. The Academy of Management Journal, vol. 41, n.° 1, pp. 55-67. DOI: https://doi.org/10.5465/256897
  • Lazega, E. (1992). Analyse de réseaux d’une organisation collégiale: les avocats d’affaires. Revue française de sociologie, vol. 33, n.° 4, pp. 559-589.
  • Lazega, E. (1994). Analyse de réseaux et sociologie des organisations. Revue française de Sociologie, vol. 35, n.° 2, pp. 293-320.
  • Lubbers, M.J. (2003). Group composition and network structure in school classes: a multilevel application of the p* model. Social Networks, vol. 25, pp. 309-332.
  • Lubbers, M.J. eta Snijders, T.A.B. (2007). A comparison of various approaches to the exponential random graph model: A reanalysis of 102 student networks in school classes. Social Networks, vol. 29, n.° 4, pp. 489-507.
  • Meyer, J. eta Rowan, B. (1991). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. En Powell, W. eta DiMaggio, P. (eds.), The New Institutionalism in Organizational Analysis’ (pp. 1-41). Chicago: University of Chicago Press.
  • Mitchell, J.C. (1969). Social Network in Urban Situations. Manchester: Manchester University Press.
  • Molina, J.L. (2001). El análisis de redes sociales: Una introducción. Barcelona: Ediciones Bellaterra.
  • Monge, P.R. eta Eisenberg, R.M. (1987). Emergent communication networks. En Jablin, F.M., Putnam, L.L, Roberts, K.H. eta Porter, L.W. (eds.), Handbook of organizational communication: an interdisciplinary perspective (pp. 304-342). Beverly Hills: Sage.
  • Nelly, M. eta O’Grada, C. (2000). Market Contagion: Evidence from the Panics of 1854 and 1857. American Economic Review, n.º 90, pp. 1110-1124. DOI: 10.1257/aer.90.5.1110
  • Newcomb, T. (1961). The acquaintance process. New York: Richard & Winston.
  • Olivier, A. eta Montgomery, K. (2005). Toward the construction of a profession’s boundaries:Creating a networking agenda. Human Relations, vol. 58, n° 9, pp. 1167-1184.DOI: https://doi.org/10.1177/0018726705058913
  • Powell, W. eta Oberg, A. (2017). Networks and Institutions. En Greenwood, R., Oliver, C., Lawrence, T. eta Meyer, R. (eds.). The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism (pp. 446-476). London: SAGE. DOI: http://dx.doi.org/10.4135/9781526415066
  • Putnam, R. (1995). Bowling alone, America’s declining social capital. Journal of Democracy, vol. 6, n.° 1, pp. 65-78. DOI: 10.1007/978-1-349-62397-6_12
  • Stevenson, W.B. (1990). Formal structure and networks of interaction within organizations. Social Science Research, n.º 19, pp. 113-131.
  • Stevenson, W.B. eta Gilly, M. (1991). International design and emergent structure: information floor through organizational procedures and networks of ties within organizations. Comunicación presentada en la Subelt XI: Conferencia Internacional Social Networks, Florida.
  • Stokman, F.N., Zizgler, R. eta Scott, J. (eds.) (1985). Networks of corporate power. Cambridge: Polity Press., J. (eds.) (1985).
  • Stokman, F.N. eta Van Den Bos, J.M. (1992). A two-stage model of policy-making with an empirical test in the U.S. energy-policy domain. Research in Politics and Society, vol. 4, pp. 219-253.
  • Stokman, F.N. eta Van Oosten (1994). The exchange of voting positions: an object-oriented model of policy networks. En Bueno De Mesquita, B. eta Stokman, F.N. (eds.), European community decision making (pp. 105-127). New Haven: Yale University Press.
  • Takacs, K., Janky, B. eta Flache, A. (2008). Collective action and network change. Social Networks, vol. 30, n.° 3, pp. 177-189.
  • Urteaga, E. (2013). La teoría del capital social de Robert Putnam: originalidad y carencias. Reflexión Política, vol. 15, n.° 29, pp. 44-60.
  • Uzzi, B. (1996). The Sources and Consequences of Embeddedness for the Economic Performance of Organizations: The Network Effect. American Sociological Review, vol. 61, pp. 674-678.
  • Uzzi, B. eta Spiro, J. (2005). Collaboration and Creativity: The Small World Problem. American Journal of Sociology, n.º 111, pp. 447-504.
  • Vermeij, L., Van Duijn, M.A. eta Baerveldt, CH. (2008). Ethnic segregation in context: Social discrimination among native Dutch pupils and their ethnic minority classmates. Social Networks, vol. 31, n.° 4, pp. 221-280.
  • Weesie, J. eta Flap, H. (1990). Social networks through time. Utrecht: ISOR.